Studierna hos Dr Wang
har gått mycket bra. Det är otroligt att få lära sig från någon
som blivit en levande komponent i kinesisk medicin under halva av
Kinas 1900-tal. Dr Wang började studera kinesisk medicin för 57 år
sedan...och började arbeta som akupunkturläkare för 51 år sedan i
år. Under den tiden har han arbetat i frontlinjen för Kinas
hälsopolitik i mångmiljonstaden Peking: i de statliga sjukhusen.
Femtio patienter är ganska standard under en dag; han hade ofta
mellan 50-100 på en dag, summor ingen västerländsk akupunktör
kommer i närheten av. För de som klarar det trycket ger det en
gigantiska mental databas för diagnostik och hur behandlingar
fungerar som ingen i Väst har.
Daniel Skyle © 2013
Chansen att få lära
sig direkt från en sådan akupunkturläkare är ovärderlig. På
kinesiska kallas de laoyisheng: en hederstitel som betyder ”Gammal
Läkare”. Dr Wang har dessutom lärt i Väst till och från sedan
1980-talet och är skicklig lärare, en lärare som också brinner
för att föra över sina erfarenheter till en ny generation
akupunkturörer. Han uppmanar alla sina elever att använda hans
erfarenheter och forskning och testa den, och fortsätta utveckla
principerna och kunskapen ännu mer. I vår tid finns det samtidigt,
brukar han tillägga, många nya sjukdomar som inte fanns förr.
Kunskaperna och det stora detaljerade systemet som finns inom
kinesisk medicin måste hitta effektiva behandlingar för dem så att
patienter kan få hjälp i vår tid med det som är nytt nu.
Samtidigt vet jag
själv av erfarenhet vilken enorm skillnad det är på att behandla
kineser och västerlänningar; att behandla i Väst kräver andra
kunskaper än i Kina, och den akupunktör som använder samma
behandling som på kinesiska sjukhus kommer inte att få många
patienter som kommer tillbaka i Väst.
I onsdags hade jag
chansen att vara med på en sällsynt händelse: hur Dr Wang hedrades
med ett symposium på sjukhuset där han fått en egen klinik. När
han arbetade förr så arbetade han ända till pensionen på de
statliga sjukhusen, sedan började han på privata kliniker. Genom
sin bok i Väst har han också blivit mer känd i Kina, och anses nu
vara en ”Berömd Läkare” i Kina, en hederstitel som kinesiska
staten delar ut till mycket få. Och tack vare det har han fått en
egen liten klinik på ett av sjukhusen i Peking. I vanliga fall är
han på sin egen klinik i förorterna, men nu också på
sjukhuskliniken en dag i veckan. Symposiet var ytterligare beröm;
det sammankallades för att förkunna att hans metoder skulle spridas
mer och forskas på i Kina, både med mer pengar för detta och med
spridning i en akupunkturtidning. Representanten från regeringen var
mycket positiv till att sprida det, och Dr Wang föreläste själv
för ett stort rum fullt med folk som satt både längs ett enormt
konferensbord och längs med väggarna.
Dr Wang hade redan
fått tre läkare som tilldelades honom som lärlingar inom systemet,
och en av dem föreläste om sina erfarenheter med Dr Wangs metod för
att palpera meridianer (jingluo zhenduan på kinesiska). Trots att
han bara arbetat med den en månad, hade han redan märkt enorm
skillnad i diagnostik och behandlingseffekt på sina patienter. Vi
var flera västerländska elever där, och en av dem, en av Dr Wangs
mest långtida elever, Yefim (som kommer att intervjuas i del tre av
min artikelserie om Dr Wang och hans system, som publiceras i
England, och som kommer att läggas ut på
www.acupractitioner21.blogspot.se
när tidningen gått ur tryck) föreläste i en halvtimme om sina
erfarenheter. Det var mycket uppskattat. Yefim själv fick nyligen
den stora äran att själv utses av kinesiska staten som en officiell
elev till Dr Wang, något mycket få västerlänningar har chansen
att få.
Paradoxen är att Dr
Wangs bok på engelska inte finns på kinesiska än – så många av
de västerländska elever vet enormt mycket mer än de kinesiska
lärlingarna. Men snart kommer en kinesisk version, en ny bok, som
ändå täcker systemet. Dr Wang sken av glädje efteråt; det var en
stor ära att ha det här första symposiet och få så mycket
intresse från staten. Hur mycket som händer sedan vet man aldrig –
det här är Kina – men fler symposier ska hållas, och fler läkare
på sjukhuset ska läras upp i systemet och Dr Wangs djupa
erfarenheter av akupunktur – alltifrån att komma ihåg att färre
nålar ger större effekt, till hans punktpar och hans diagnossystem
för meridianerna.
Mycket av det han lär
ut är enormt ovanligt i Kina, och han är öppet kritisk över den
dåliga kvaliteten på kinesisk medicin på många av sjukhusen. Jag
har själv hört mycket av hur behandlingar görs och hur
universitetskurserna funkar, och håller med. Samtidigt faller den
diskussionen undan i bakgrunden med intresset för mötet och chansen
att se kinesisk sjukhuspolitik på nära håll, inför chansen att
jag själv tränar för honom, den här unika, sällsynta chansen att
träna för en laoyisheng, en gammal läkare, som öppet och villigt
delar med sig av sin långa erfarenhet från tiotusentals patienter
under fem decenniers lopp, och som jag kan se fortfarande är
passionerat intresserad av att behandla patienterna som kommer in i
hans klinik.
Daniel Skyle © 2013