Vad är meridianerna kinesisk medicin talar om, då?
Varför är det så viktigt med Dr Wangs system att palpera – att
känna – på dem?
Kinesisk medicin arbetar med yi, qi, li –
sinne, energi och kropp, och sedan två delar till: hur de väver
ihop (eller inte) och hur de rör sig tillsammans med personens yttre
tillvaro. Ett problem eller en blockering i en patient kan ha
påverkat bara en av dem, men då brukar det vara något mycket nytt
som bara funnits där en kort tid. I allmänhet har folk problem och
sjukdomar som påverkar alla fem, därför att de har suttit så lång
tid att alla blivit inblandade.
Del av kroppens energisystem är jingluo –
meridianerna. Ofta kallas de också mai på kinesiska, och
ordet ”meridian” valdes i Frankrike för att man tyckte att de
motsvarade rutnätet av longitud och latitud på en jordglob. Orden
på kinesiska har inte alls den betydelsen – istället beskriver de
nät eller väven i silke, medan många av de gamla liknelserna i
klassiska medicinska texter pratar om meridiansystemet och kroppens
energi som vatten som rör sig i bevattningssystem in och ut ur sjöar
och hav. Detta syns tydligare i översättningen till engelska, där
de kallas channels.
Att förstå meridiansystemet, hur det funkar, hur man
diagnostiserar genom det och behandlar det kräver många års
träning och egen forskning i det, men vi kan ta en förenklad
översikt här. De flesta av meridianerna länkar till var sitt inre
organ. Sammanlagt brukar man räkna med 51 meridianer i kinesisk
medicin (där taoistisk träning lägger till några till). Det finns
en mindre grupp meridianer som inte ingår i de så kallade primära
meridianerna, utan som istället har ännu djupare effekt och täcker
in effekter på flera olika meridianer och organ samtidigt. De flesta
akupunkturpunkter ligger på en specifik meridian, även om det finns
ett antal specialpunkter som inte gör det.
Den officiella siffran punkter just nu är strax över
tusen, men en skicklig akupunktör använder mycket färre: det
viktiga är aldrig hur många man kan utan hur väl man förstår
varje punkt och kan använda den, hur väl man kan hitta dem och
öppna dem på en patient, och hur bra man förstår hur varje punkt
påverkar patientens hälsa i det korta och långa loppet. På detta
kommer sedan Dr Wangs studier av punktpar, det vill säga hur
en punkts effekt väver ihop med en annan, och vilka punkter som
tillsammans skapar en unik synergi-effekt för att förbättra
patientens hälsa.
Varje meridian väver samman sinne, energi och kropp på
olika sätt. Meridianerna är flöden av qi, energi – men
också flöden av muskler, bindväv, senor, ligament, nerver, blod
och det som i Väst kallas interstitialvätska. Reduktionismen som
just nu styr mycket av västerländsk medicin existerar inte i den
kinesiska medicinen; här finns istället en djup kunskap av det som
kallas ”ett blir tiotusen” – hur en punkt eller diagnostisk
teknik är länken till en organisk komplexitet som systematiserats
med stor precision i mer än tvåtusenfemhundra år av forskning och
klinisk användning inom kinesisk medicin.
Den äldsta medicinska textboken i Kina heter Neijing
– den Inre Klassikern, eller Huangdi Neijing, den Gule
Kejsarens Inre Klassiker i sitt fulla namn, vars första version
skrevs någonstans runt 300 f. Kr, men som innehåller ett detaljerat
system som antagligen existerat i tusen år innan dess. Neijing är
själva kärnan i kinesisk medicin, och bör studeras i detalj under
lång tid av de som är seriösa i att förstå och använda kinesisk
medicin. Den består av två delar, Suwen, de Allmänna
Frågorna, och Lingshu, den Andliga Mittpunkten.
Neijing är skriven i samma format som den klassiska
lärlingsträningen inom kinesisk medicin, och är menad att läras
ut under många års tid av en akupunkturläkare till en lärling.
Neijing innehåller enorma mängder information, och läraren måste
vara tränad i den för att kunna lära ut vad boken egentligen lär
ut. Ibland kan en ensam mening i Neijing vara kritiskt viktig för
all behandling, men skrevs bara en gång, för man tog för givet att
folk skulle studera boken och applicera den under åratal av studier
och tid med patienter i en klinik.
Neijing Suwen, de Allmänna Frågorna, är gjord som
första introduktion med baskunskaper och hur diagnostik,
behandlingarna och hela systemet fungerar. Neijing Lingshu, den
Andliga Mittpunkten, del två, har mycket mer fokus på den faktiska
användningen av akupunktur. Båda delarna innehåller mycket
information från Taoismen i texten. Den syns bland annat tydligt i
kapitel 8 i Lingshu, Benshen, Roten till Shen, där man talar
om hur man måste kunna diagnostisera patients shen och sin egen.
Shen brukar översättas med ”medveten närvaro”, och täcker in
sinne, tankar, känslor och verklighetsuppfattning hos oss. Kapitel 8
innehåller bland annat den mycket kända kommentaren om hur ”varje
nål som sätts måste ha sin rot i shen,” som döljer enorma
mängder klinisk information och taoistisk träning.
Neijing anser att kunskap och förståelse av
meridianerna är av ytterst vikt:
”Leigong
frågade den Gule Kejsaren: ”Det är skrivet i Jing Mai
(Meridianklassikern,
en annan medicinsk text, förf. kommentar),
”I akupunktur är meridianen det viktigaste, man måste bedöma
dess tillstånd och början och slutet på den, veta dess längd,
dess relation till de fem zang-organen och de olika förhållandena
till de sex fu-organen. Jag skulle gärna vilja höra anledningen
till detta.”
– Neijing
Lingshu,
kapitel 10, Jingmai,
Om Meridianer.
Översatt från engelskan och kinesiskan från Wang Bings version, år
762 under Tangdynastin, i Yellow
Emperor´s Canon of Internal Medicine,
översatt av Wu and Wu, China Science and Technology Press, 2005
Fokuset på meridianer syns även tydligt i Nanjing,
en av de andra mest kända medicinska Klassikerna, Klassikern om
Svårigheter, som skrivs ca år 200 och där man tar upp dåtidens
frågor runt materialet i Neijing och ger svar på dem. Shanghan
Lun,
Klassikern
för Febersjukdomar på grund av Kyla, också en
känd medicinsk textbok, skrivs samma period, och tar upp
meridiansystemet ur en annan vinkel, genom de så kallade Sex
Nivåerna som var och en länkar till två meridianer och deras
organ, och beskriver hur yttre påverkan och sjukdomar går djupare i
kroppen steg för steg genom dem. Dess partnerbok, Jingui Yaolue,
Ett
Medicinsk Synopsis från det Gyllene Kabinettet,
beskriver hur sjukdomar går inifrån och ut
genom de Sex Nivåerna och deras meridiansystem och organ. Från
början var de en bok, skriven av legendariske läkaren Zhang
Zhongjing, och kallades då Shan Han Za Bing Lun, men blev
separerade under seklerna innan någon kombinerade ihop dem igen.
I en samtida medicinsk textbok som skrivs av Huang Fumi,
Zhenjiu Yi Jia Jing, den Systematiska Klassikern om Akupunktur och
Moxa, tas meridianerna upp med enorm precision och detaljrikedom.
Kapitel 10 i Neijing är
ganska långt och detaljerat om hur meridianerna rör sig och
fungerar i kroppen, men i Yi Jia Jing handlar det mesta av hela bok 2
i den om meridianer, deras banor, deras diagnostik och hur man
behandlar med dem.
”Den
Gule Kejsaren svarade: ”Tillståndet i meridianerna och kanalerna
avgör liv och död. Hundratals sjukdomar behandlas beroende på
deras tillstånd, och tomhet och fullhet regleras genom dem. Därför
kan man inte ha brist på kunskap om dem.”
– Jia
Yi Jing, the Systematic Classic of Acupuncture and Moxibustion,
Chace and Yang, Blue Poppy Press 1993, svensk översättning Daniel
Skyle
(Vi har förresten att tacka Huang
Fumi, som skrev Yi Jia Jing, för att han kollaterade stora mängder
information från dåtidens kinesiska medicin och Neijing till sin
bok. Den tog mycket lång tid att skriva. Den har också bevarat
stora delar av en förlorad medicinsk text, Mingtang, Den
Lysande Hallen, som vi annars aldrig skulle ha haft.)
Jag har lagt in ett unikt kapitel
om kinesisk medicin i min kommande bok, Taoismen – Förändringens
Tradition: schamaner, bergseremiter och meditationsmästare,
den första boken om Taoismen på svenska, som kommer ut i juni 2013.
Kapitlet innehåller både en översikt över hur grunderna i
kinesisk medicin fungerar, en introduktion till intentionen och
inställningarna kinesisk medicin har för diagnostik och för att
hjälpa patienter med behandlingar, och just en sektion om de mest
kända medicinska texterna från kinesisk medicins historia.
Så
tillbaka till den andra frågan som inledde den här texten om
meridianerna i kinesisk medicin: Varför
är det så viktigt med Dr Wangs system att palpera – att känna –
på dem?
Dr Wang Juyis system för palpering och diagnostik av meridianerna
gör flera viktiga saker. Dels ökar de precisionen i diagnostiken i
kinesisk medicin rejält. Genom att känna och diagnostisera
meridianerna får man en stor mängd extra information som de andra
diagnosteknikerna inte ger, vilket i sin tur ger mer precision i att
skapa en bra diagnos och behandling. Samtidigt palperar man dem under
behandlingarna för att se förbättringarna som sker, precis som med
pulserna. Dessutom aktiverar utövaren både meridianerna och
punkterna på dem genom teknikerna och ger en mycket starkare
hälso-effekt i behandlingen. Och till sist finns det en viktig
detalj: fysikaliteten i dem.
En
utövare som använder jingluo
zhenduan,
palpering, att med precisa tekniker och system känna meridianerna,
förankrar sig samtidigt hos den levande patienten de har framför
sig. Kinesisk medicin innehåller enorma mängder information för
diagnostik, och även om pulstagningen är fysisk, så finns det
alltid en risk att utövaren blir för cerebral i sin diagnos och
glömmer den fysiska, levande patienten som sitter framför dem.
Palpering av meridianer förankrar utövaren i hur patienten känns,
deras kropp och hud, energisystem och blodflöde, hur de känns under
fingrarna, hur punkterna känns och reagerar på fingrar och nålar,
och förankrar närvaron här och nu istället för i deras eget
huvud. Detta gör mycket stor skillnad på diagnostik och i hur
patienten känner att utövaren är närvarande och lyssnar på dem.
Boken Taoismen
– Förändringens Tradition: schamaner, bergseremiter och
meditationsmästare
kan du läsa mer om här eller på Daniel Skyles hemsida om Taoismen,
www.taoism.se. Där kommer jag
också att lägga upp mer information om kommande böcker inom ämnet,
fortsatt forskning, och min påbörjade forskning inför boken om
eremiter i Kinas berg, som tog sin början med eremiter i
Zhongnanshan i nordvästkina under resan som de här resebreven har
följt.
Daniel Skyle ©
2013