torsdag 8 mars 2012

Öronakupunktur och akupunktur för att läka traumatisk stress och posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, om NADA, samt klassisk kinesisk medicins syn på att läka känslor

Ibland händer det saker i livet som vi inte borde behöva se eller uppleva. Men de händer ändå. Ibland kan de påverka oss i det korta loppet, men det händer att de fortsätter påverka oss i det långa loppet också: problem eller minnen som vi inte kan glömma riktigt så mycket vi vill. Detta är ett område där bra kinesisk medicin och öronakupunktur kan göra mycket för att hjälpa oss att läka och bli helare igen.

Olika grader av stress kan behandlas och lättas både genom den klassiska kinesiska akupunkturen och genom den nyare versionen av öronakupunktur som spridits här i Väst. I den här artikeln ska vi titta närmare på hur de gör detta, vilka grader av stress de kan behandla – alltifrån vanlig stress på jobbet till traumatisk stress eller posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) – och till slut titta lite på hur klassisk kinesisk medicin ser behandlingar av shen, sinne och känslor, och hur det länkar till vår fysiska hälsa. Du kan också hitta den här blogposten översatt till engelska här på bloggen:

Jag har behandlat kvinnor som blivit misshandlade och genomgått övergrepp, traumatiserad personal inom Socialtjänsten och ambulanspersonal som kommit direkt till behandling efter ett tufft skift. I alla de fallen har jag sett hur mycket behandlingarna kan hjälpa dem lösa upp och bli fria från erfarenheterna de varit med om. Det lät dem hitta lite frid nu direkt, i det korta loppet, men också att släppa de traumatiska upplevelserna ur sitt sinne och kropp så att de aldrig hann börja koagulera och påverka deras hälsa – och liv – i det långa loppet.

Det finns ögonblick i livet som är fyllda av för mycket händelser för att vi ska hinna leva dem medan de sker.”
John Le Carré, Tinker Tailor Soldier Spy


Traumatisk stress, akut stressreaktion och PTSD

Stress är en normal del av livet, och teknikerna vi nämner här används också hela tiden i kliniken för att bara lösa upp och bli fri från en veckas jobbstress. Men ibland innehåller livet också chocker, katastrofer, brott eller andra händelser som är så starka att de går djupare i oss. Några exempel på den nivån av stress är (men inte begränsat till): våldtäkt, fysiska, mentala eller sexuella övergrepp, hot, mobbing, svår sjukdom, naturkatastrofer, sexuella övergrepp som barn, att se andra skadas eller dödas etc.

Reaktioner på den här sortens stress är helt naturliga. Vi ska reagera på dem. Problem kan däremot uppstå om de stannar allt för länge i oss och börjar forma vårt dagliga liv.
En korttidsreaktion på den här sortens händelser brukar kallas akut stressreaktion. Vi kan helt enkelt använda citaten från Wikipedia här. Om reaktionerna stannar kvar efter en viss tid så ändras diagnosen ibland till posttraumatiskt stressyndrom. http://en.wikipedia.org/wiki/Posttraumatic_stress_disorder. För de som vill fördjupa kunskapen runt det finns det rekommenderade böcker och bibliografi i slutet på den här bloggposten.

Posttraumatic stress disorder is classified as an anxiety disorder, characterized by aversive anxiety-related experiences, behaviours, and physiological responses that develop after exposure to a psychologically traumatic event (sometimes months after). Its features persist for longer than 30 days, which distinguishes it from the briefer acute stress disorder. These persisting posttraumatic stress symptoms cause significant disruptions of one or more important ares of life function. It has three sub-forms: acute, chronic and delayed-onset.”

This must have involved both a) loss of ”physical integrity”, or risk of serious injury or death, to self or others, and b) response to the event that involved intense fear, horror, or helplessness (or in children, the response must involve disorganized or agitated behaviour). (The DSM IV-R criterion differs substantially from the previous DSM III-R stressor criterion, which specificed the traumatic event should be of a type that would cause ”significant symptoms of distress in almost everyone,” and that the event was ”outside the range of usual human experience.”


Symptom på PTSD

Typiska symptom på PTSD är flashbacks (att man ser bilder av eller återupplever det som hände under situationen); undvikande av saker som påminner om eller länkar till händelsen; mardrömmar, fobier, känslor av skuld, hypervigilans (hela tiden på vakt mot omgivningen), misstro mot andra (som kan utvecklas till paranoia), överdriven reaktion på yttre stimuli (att hoppa till eller reagera mycket starkt på rörelser eller ljud), ilska, depression, att känslomässiga reaktioner blir stummare, etc. Inte alla som lider av PTSD har alla dessa. För en mer komplett lista på symptomen se på nätet eller David Kinchin´s bok som vi rekommenderar nedan.

Tänk på att om du har varit med om någon händelse av den typen vi nämner här ovan så är det bästa att du tar kontakt med en terapeut, brottsoffersamordnare eller liknande. Att dra sig tillbaka från sociala kontakter och tappa intresse i saker man brukade tycka om är del av symptomen för PTSD, så det är hemskt bra att man har kontakt med en terapeut först så att man inte utvecklar PTSD-symptom utan att ha insikt i det själv, drar sig undan, och sakta blir allt sämre. Det går fortfarande och hjälpa och behandla och bli friare från dem, men då hinner det gå djupare och påverka ens liv ännu mer, vilket är onödigt.

Vissa får lättare version av PTSD, andra starkare. Vilken version det än är så domineras livet av tankar och känslor runt det som skedde. För de som har svår PTSD är det dagliga livet ett helvete de lever i varje dag, utan att hitta nycklarna för att ta sig ut. Det finns sätt att läka och bli friare också från svår PTSD; nycklarna existerar, även om de som är där sällan kan tro på det till en början.


Tre olika sorters PTSD

Om en person går vidare till att faktiskt få PTSD kan det vara av tre olika sorter: primär, sekundär eller tertiär PTSD.
  Primär PTSD är för personen som utsattes för händelsen. Sekundär är för familj till dem, som antingen såg saker själva eller måste ta hand om för mycket av den andres minnen och reaktioner, något som blir mycket svårare om man älskar dem. Tertiär PTSD kan skapas hos vittnen till en händelse. Versioner av de tre kan också hittas bland proffsen; polis, socialtjänst, vårdpersonal etc., de som tar hand om personerna som utsatts för trauma. De behöver inte vara direkt inblandade i händelsen men kan höra för mycket, se traumatiserade människor för ofta eller bara höra det återberättade och upplevt om och om igen tills de ibland utvecklar det själva. Inom den sortens jobb bör det alltid finnas stöd och system för debriefing, men det är inte alltid den strukturen fungerar som den ska.


Hur får man PTSD?

Det finns två huvudsakliga sätt att få PTSD. Det första är den uppenbara och klassiska i att vara med om en specifik händelse, som ibland inte släpper och lossar i oss som den ska utan stannar kvar och börja påverka oss i det långa loppet. Det andra är vad som brukade kallas PDSD: Prolonged Duress Stress Disorder, som också är PTSD, bara PTSD uppbyggt av många små ”mindre” traumatiska händelser under lång tid. Det kan vara för någon som lever under hot, för socialarbetaren som hör en berättelse för mycket – och det var inte den berättelsen, det var de gångna fem-tio åren av berättelser som till slut fick en utlösande faktor. Ofta är den sista händelsen till synes mindre men släpper loss lavinen av saker som legat i bakgrunden. Den versionen kan ofta få reaktioner som ”Varför reagerar du så starkt på just detta? Du har ju varit med om mycket värre, det här är väl inte så farligt?..”.

Mängden människor som får PTSD efter traumatiska händelser varierar en del beroende på vad händelsen var. Våldtäktsoffer, 35-50%; överlevande efter skeppsbrott, 75%; offer för sexuella övergrepp som barn, 50%; medan siffror för mobbing både för barn och vuxna har höjts rejält de gångna åren, då mobbing också kan skapa PTSD (see Kinchin, 2001).

Formell diagnos av akut stressreaktion och PTSD brukar behöva göras av en psykiater i Sverige. Det finns en hel del politik inblandad i hur diagnoskriterierna är utformade (se Ronson´s The Psychopath Test (2012) för ett kapitel om hur Diagnostic and Statistical Manual of Psychiatry, som har listor på detta internationellt, skapades, och hur konstigt slumpmässiga diagnoskriterierna kunde sättas i den. Ytterligare politik runt diagnosen sker från Försäkringskassan och militära institutioner som vill begränsa sjukpensioner och behandlingar). Du kan läsa en längre diskussion om hur utvecklingen av diagnosen har skett i Posttraumatic stress disorder – a comprehensive text (Red. av Saigh et al, 1999.) Sidorna 5-8 diskuterar utvecklingen mellan olika utgåvor av DSM, från DSM III, DSM III-R och DSM IV till DSM IV-R. Nyligen publicerades DSM V och ytterligare ändringar har skett där. För de som är intresserade finns det mycket diskussioner runt det på webben. En intressant artikel på samma ämne är Post-traumatic stress disorder: The chameleon of psychiatry (Rosenbaum, 2004).

Bästa boken för de som har PTSD är David Kinchin´s Post Traumatic Stress Disorder – the invisible injury, (Success Unlimited 2001). Den är skriven i enkelt språk för att göra den lättare att läsa för de som har den sortens koncentrationsproblem som de med PTSD kan ha. Kinchin är en före detta polis som fick PTSD själv, och efter mycket forskning i ämnet skrev boken för de som har det, med kunskapen om vad som behövs när man har det själv.


Behandling i västerländsk medicin

Vanligaste behandling vid långvariga problem eller PTSD i västerländsk medicin brukar vara begränsad till tre möjligheter: 1) medicinering (SSRI-preparat typ Zoloft eller liknande), 2) samtalsterapi, 3) KBT, Kognitiv Beteendeterapi (tänk på att hitta någon som har full utbildning inom KBT, inte bara steg 1 eller kortare kurser). De flesta som har det behöver behandling genom alla tre. Det finns även en teknik som kallas EMDR, Eye-movement Desensitization and reprocessing, en teknik där man ofta med bra framgång kan ta väck laddning av bilder från händelsen. Se: http://sv.wikipedia.org/wiki/EMDR och http://www.sanktlukas.se/privatpersoner/emdr


Behandling av traumatisk stress och PTDS med akupunktur inom kinesisk medicin och med öronakupunktur

Behandling av traumatisk stress med akupunktur har systematiserats och använts internationellt av hjälporganisationen Acupuncturists Without Borders där jag är medlem. För mer om deras arbete, se http://www.acuwithoutborders.org/.

Den enklaste versionen av att hjälpa någon bli friare från en traumatisk upplevelse är via öronakupunktur, versionen som skapats i Väst och som kallas NADA.
Öronakupunktur nämns i de klassiska texterna inom kinesisk medicin men verkar ha tappats under årtusendena. Den återupptäcktes och forskades i av Nogier, som anses vara fadern för det i Väst (och som också, förbluffande nog, nominerades för ett Nobelpris för sina studier av akupunktur. Han fick det aldrig, men nominerades 1950.) Sedan, under 1980-talet, skapade en grupp psykologer i USA det som kallas NADA-protokollet: fem nålar som sätts i örat, mycket grunt, och som sedan sitter där för en behandling på 30-40 minuter.

NADA är mycket effektivt, speciellt för att lugna ner och slappna av den som blir behandlad. Det verkar ha mer effekt direkt på nervsystemet än vanlig akupunktur inom kinesisk medicin – och har förstås lägre hälsoeffekt och djup i behandling än vad akupunkturen i kinesisk medicin har i sin fulla version, men lugnar ner sinnet snabbt, mjukt och effektivt.

En av de bra sakerna med öronakupunktur för att behandla PTSD är att det är en helt icke-verbal behandling. I många fall med traumatisk stress, framförallt i början, så kan patienten ha svårt för att prata om vad som hände, inte vilja göra det, inte komma ihåg, eller helt enkelt ibland inte kunna nå minnena från händelsen alls. Öronakupunkturen kommer ändå att vara en enorm hjälp helt utan kommunikation om vad som hänt. Och efter behandlingen när patienten är mer avslappnad och känner sig fridfullare och tryggare, så är det också lättare att påbörja eller fortsätta eventuell samtalsterapi.
  En annan mycket praktisk del av öronakupunktur är att patienterna bara sätter sig ner på en stol, klädda i samma kläder och får behandlingen. Många med traumatiska upplevelser bakom sig kan ha en fobisk rädsla för att känna sig sårbara eller till och med bara lite maktlösa, och att sitta på en stol klädd som man brukar istället för att ligga halvklädd på ett behandlingsbord gör mycket stor skillnad för deras förmåga att känna att de har kontroll.

Här kan du se personal från Akupunktörer Utan Gränser (Acupuncturists Without Borders) ge NADA öronakupunktur under ett av sina projekt:




Tidsram för akupunkturbehandlingar för trauma och PTSD

Kom in för behandling så snabbt som möjligt. Samma sak gäller för kontakt med en terapeut. En bra vän att prata igenom det med är bra, men helst en terapeut som är tränad i hur man hanterar efterreaktionen på traumatisk stress och PTSD. Tänk på att om du har varit med om något mycket traumatiskt är det bättre att börja med en terapeut; om du pratar med en vän om det så kan du faktiskt skada vännen också, så var lite försiktig med deras hälsa. En mycket traumatisk händelse behöver ändå alltid kontakt med en professionell terapeut efteråt, helst någon tränad i hur man behandlar PTSD, vilket inte alla kan. Ju snabbare man får behandling desto mindre chock och problem från det stannar kvar i ens system. Ju längre vi väntar, desto större risk är det att händelserna går djupare i oss och börjar forma vår personlighet och hur vi ser omvärlden.

Öronakupunktur hjälper verkligen till med att släppa och slappna av en persons nervsystem, lugna ner deras sinne och ge dem en frid som de kan vara desperata efter att få. Akupunktur inom kinesisk medicin är mer komplett i att behandla hela systemet och djupare problem med hälsa, t. ex. om personen haft PTSD en längre period och det har slitit på deras sinne och hälsa under flera år. Öronakupunkturen har däremot fördelen att man kan behandla många patienter samtidigt, ibland upp till 10-20, beroende på hur mycket plats man har. Detta ger också patienterna ett stödnätverk av andra som de delat samma frid och samma behandling med.

Akupunktörer Utan Gränser grundades på den idén: grundaren Diana Fried såg tornadon Katrina slita sönder New Orleans och önskade att hon kunde hjälpa till på något sätt – tills hon insåg att det kunde hon, genom sina kunskaper i akupunktur. Hjälporganisationen har sedan dess behandlat 7000 personer i och runt New Orleans likaväl som oräkneligt antal veteraner, poliser, människor inblandade i naturkatastrofer över hela USA, och den hjälparbetarpersonal och statsanställda som arbetar för att hjälpa till i naturkatastroferna själva.

Bara en behandling kan göra stora skillnad om traumat skett nyligen, men annars är behandling av trauma och PTSD behandling över lång tid, och standardbehandlingen av sex gånger inom akupunktur i kinesisk medicin kommer sällan att räcka. Som vanligt kommer det att bero på patienten och deras hälsa. Akupunktören och deras klinik kommer ändå att finnas kvar där som en trygg punkt att återvända till, kanske om terapin blir tuff eller de har en dålig vecka; när de vet hur bra behandlingen fungerar ger det en extra trygghet i deras läkning.

En viktig sak att komma ihåg för patienten här är att ha en bra kontakt med en terapeut helst samtidigt som du har akupunkturbehandlingen, och givetvis gärna ha ett stödnätverk hos vänner och familj. Ibland kan man inte få det, men i allra bästa fall så finns det på plats. Och öronakupunktur kan användas mycket bra ihop med pågående terapi för trauma och PTSD.


Intentionen hos utövaren som behandlar trauma eller PTSD med akupunktur

Som utövare är det viktigt för oss att ha en stor mildhet när vi närmar oss någon som varit igenom traumatiska händelser eller som har PTSD sedan tidigare. Vi står framför någon som antagligen upplevt värre saker än vad någon människa vill, och vi har kunskapen och färdigheten att hjälpa fragmenten i dem att sakta bli helare igen. Även om vi skulle vilja formulera om det till att låta mer konkret än så, så står vi där och har färdigheten att ge dem friden de längtar så desperat efter, men ändå saknar förmågan att skapa för sig själv.

Kom ihåg att du kan behöva tala och röra dig lite annorlunda med någon som har PTSD, då de ofta är känsliga för yttre triggers – rörelser, ljud, vissa ord – på grund av vad de har varit med om. Tänk på att respektera detta, och var milt försiktigt medan du hjälper dem att läka sig igen.


 The junior physician treats the disease according to the condition of the body, while the senior physician treats the disease according to the condition of the spirit.”
                       - Huangdi Neijing Lingshu, The Yellow Emperor´s Classic of Internal Medicine, bok II, Spiritual Pivot, Chapter 1, Nine Needles and Twelve Yuan Source Points


Klassisk Kinesisk Medicin och synen på hur sinne påverkar kropp

Kinesisk medicin har behandlat problem i sinne och känslor minst sedan 300 f. Kr., då de första referenserna finns i text i den medicinska textboken som heter Huangdi Neijing, den Gule Kejsarens Klassiker om Inre Medicin, (se Wu och Wu, 1997).

För de utövare som är intresserade av diagnosmönsterna från moderniserad kinesisk medicin, TCM, så kan en översikt hittas i The Treatment of PTSD with Chinese Medicine – an integrative approach, (Chang et al., 2010). Klassisk Kinesisk Medicin (KKM) skulle ha en lite annorlunda behandlingsupplägg, men båda versionerna kan vara mycket effektiva i att hjälpa någon som varit med om traumatisk stress eller som ingår i den mindre gruppen som utvecklat PTSD under kortare eller längre tid.

Taoismen (Daojia), den andliga traditionen som kinesisk medicin har växt från och som har format den på många sätt, har också talat om att behandla sinne och känslor sedan minst 350 f. Kr. För de som vill fördjupa sina kunskaper i den fasetten och hur den ekar genom Neijing, Nanjing och Li Shizhens arbete med de Åtta Extraordinära meridianerna (för en modernare syn på detta, se Applied Channel Therapy of Chinese Medicine, Robertson och Wang, 2008) kan rekommenderas att också läsa det äldsta manuskriptet vi har från Taoismen, Neiye, the Classic of Internal Cultivation (Roth, 1999).

Lättare versioner av taoistisk kunskap har spridits i Väst genom qigong, Tai Chi och meditation. Studier och en hel del arbete har gjorts i hur man använder Tai Chi för att läka PTSD, och flera av de modaliteterna kan hjälpa till att stabilisera både fysisk kropp och stabilisera sinnet. Däremot rekommenderas att hitta en lärare som verkligen vet hur stresskador och specifikt traumatisk stress fungerar. En personlig beskrivning av läkning av grav PTSD genom den sortens träning kan du läsa i Vietnamveteranen Lee Burkins´s bok Soldier´s Heart.

Vissa utövare använder de så kallade guixue för att behandla PTSD – detta är Spökpunkterna som skrevs ner av Sun Simiao, en legendarisk akupunkturläkare och taoistisk mästare som levde under Tangdynastin (ca år 700). Detta, i min erfarenhet, är inte att rekommendera innan behandlingen gått ganska långt fram, men beror som vanligt alltid på patients hälsa och stabilitet. Spökpunkterna används för att släppa och frigöra oss från starkt känslomässigt skräp eller mentala låsningar, och det är viktigt att personen är stabil först, vilket någon med PTSD sällan är innan deras liv och hälsa blivit stabiliserat. Någon med grav PTSD kan vara hemskt bräcklig och behandlingar behöver vara varsamma för att bygga upp en stabil bas att arbeta från För en kort inblick i Spökpunkterna använda ihop med moxa, se Moxibustion: a modern clinical handbook, (Wilcox 2011).


Sammanfattning

Livet innehåller ibland erfarenheter som märker oss för hårt. Detta kan läkas mycket, vi kan bli helare igen; inte som vi var innan händelsen, för vad som än hänt så hände det. Däremot kan vi blir helare så att det inte påverkar vår vardag eller kontrollerar våra tankar: istället kan vi skapa en styrka från det som vi bygger vidare på och rör oss framåt med.

Öronakupunktur och akupunktur är ett sätt att hjälpa någon som är traumatiserad, eller någon som har utvecklat PTSD. Det är praktiskt, konkret och kräver inte att patienten säger någonting alls om situationen de var i och känslorna de har. Med öronakupunktur kan det också ges medan man sitter på en stol klädd i vanliga kläder. Utövaren sätter försiktigt in fem nålar i örat, mycket grunt, och sedan sitter man där i en halvtimme. Efter det reser man sig och tar med en helt ny frid och avslappning med sig ut i livet.

Om du har några frågor på den här artikeln eller om att behandla PTSD och trauma med akupunktur i kinesisk medicin eller öronakupunktur, så kan du kontakta mig på acu@smallchange.se. För källor, länkar och bibliografi, se nedan. För det lysande arbetet som Akupunktörer Utan Gränser gör inom det här fältet, se  http://www.acuwithoutborders.org/.

För varje nålsättning är metoden över alla andra att aldrig missa roten i sinnet.”
                - Rooted in Spirit, Chapter 8 of the Neijing, the Heart of Chinese Medicine, Larre and Rochat de la Vallée, Station Hill press 1995



Artiklar och länkar:




Acupuncturists Without Borders har nationella och internationella program för att läka och lösa upp traumatisk stress i patienter, veteraner och människor som har varit med om naturkatastrofer. De behandlar också regelbundet first responders, de som är ambulans- eller räddningspersonal och som går ut i katastrofområdena. Deras hemsida är http://www.acuwithoutborders.org/



Bibliografi och läslista


Mycket intressant papper om NGO security, säkerhet för hjälparbetare. Den här författaren anser att bra färdighet i Acceptance borde minska sannolikheten för PTSD i hjälparbetare och frivilliga.

Activist sustainability – hållbar hälsa för aktivister och frivilliga, Daniel Skyle, 2011, http://www.smallchange.se/activistsustainabilitydanielskyle,
Papper om activist sustainability, med en del jämförelser och riktlinjer för behandlingar och planering inom organisationerna som är ansvariga.

Applied Channel Theory in Chinese Medicine, Robertson and Wang, Eastland Press, 2008
Lysande bok av en av våra lärare, citerad här för användningen av de Åtta Extraordinära meridianerna (qi jing ba mai) för att behandla känslor och nervsystem.

A war of nerves – soldiers and psychiatrists 1914-1994, Ben Shephard, Jonathan Cape, 2000
Historisk översikt över begreppet PTSD och hur militären har behandlat (eller ignorerat) PTSD sedan 1800-talet.

CARE International Safety and Security Handbook, CARE, 2004

Choke – the secret to performing under pressure, Sian Beilock, Constable&Robinson 2010

Episodes in Traditional Chinese Medicine, Bai Jingfeng, Panda Books, 1998
Inkluderar bra biografi över Sun Simiao, apropå hans Spökpunkter.

Extreme Fear – the science of your mind in danger, Jeff Wise, Palgrave Macmillan, 2010

Laughing Saints and Righteous Heroes: emotional rythm in social movement groups, Erika Effler, Morality and Science Series, 2010
En av de första böckerna om hur känslomässiga rytmer rör sig genom och förändrar grupper av frivilliga och hjälparbetare, med forskning på vilket tryck det sätter på deras hälsa och hur man kan bevara den, det som kallas activist sustainability.

NGO Security Conference 2010, with interview with anti-kidnapping specialist Suzanne Williams, Daniel Skyle, www.smallchangengosecurityblog.blogspot.com
Angående PTSD hos kidnappade hjälparbetare. För idéer runt behandling, utöver den här artikeln se också Activist sustainability – hållbar hälsa för aktivister och frivilliga, Daniel Skyle, 2011 http://www.smallchange.se/activistsustainabilitydanielskyle,

Moxibustion: a modern clinical handbook, Lorraine Wilcox, Blue Poppy Press, 2011

Nan-Ching, the Classic of Difficult Issues, Unschuld, University of California University Press, 1986

Neiye – Original Tao, Inward Training and the Foundations of Taoist Mysticism, Harold Roth, Columbia University Press, 1999.

NLP and Health, McDermott and O´Connor, Thorsons, 1996
Bra bok om hur man använder språk och formuleringar för att läka patienter och oss själva. Detta är extra viktigt när det gäller PTSD-patienter då de ofta är mycket känsliga för externa triggers, och de kan påverka deras hälsa djupt.

On Combat – the psychology and physiology of deadly conflict in war and in peace, Dave Grossman, PPCT Research Publications, 2004

Operational Security Management in Violent Environments, Brabant et al, Good Practice Review 8 Revised (GPR 8 R, uppdaterad version av GPR 8, 1999), 2011
Handbok i säkerhet för hjälparbetare, NGO security handbook, bland annat med kapitel som diskuterar tecken på stress och stresskador på grund av händelser i konfliktzoner och katastrofområden.

Perplexities to Acupuncture and Moxibustion – English- Chinese edition, Li Ding, Shanghai University of TCM Press, 2007
Inkluderar kapitel om att behandla sinnet, shen, i kinesisk medicin.

Posttraumatic stress disorder – a comprehensive text, Edited by Saigh, Bremner, Allyn and Bacon, 1999

Post-traumatic stress disorder: the chameleon of psychiatry, Larry Rosenbaum, Nord J Psychiatry Vol 58, no 5, 2004

Post traumatic stress disorder – the invisible injury, David Kinchin, Unlimited Success, new edition 2005
Bästa boken på marknaden för de som varit igenom traumatiska händelser eller utvecklat PTSD efter dem.

Soldier´s Heart, Lee Burkins, 2002
Självbiografi från någon som led av svår PTSD efter krig, och hans väg ut ur det för att läka det.

Sunzi´s Art of War and Health Care, Wu et al, New World Press, 1997
Flera kapitel om hur man behandlar sinnet och känslor, länkat till Sunzi´s kunskap om konflikt och krig.

Supporting Children with Post Traumatic Stress Disorder – a practical guide for teachers and professionals, Brown and Kinchin, David Fulton Publisher, 2001
En enkel men mycket effektiv bok för de som arbetar med barn, inkluderat hur man ser trauma och PTSD i barn. Inkluderar råd om hur man hjälper dem att få hjälp och behandla det.

Synopsis of Prescriptions of the Golden Chamber, Jingui Yaloue, Zhang Zhongjing, Chinese-English edition, New World Press 2007

Talking to the Enemy, Scott Atran, HarperCollins, 2010

The Beautiful Tree, James Tooley, Cato Institute, 2009

The Gift of Fear, Gavin de Becker, Random House, 1997

The Psychological Health of Relief Workers: some practical suggestions, Salama, Humanitarian Exchange Magazine, 1999, http://www.odihpn.org/report.asp?id=1043

The Psychopath Test, Jon Ronson, Picador, 2011
Inkluderar kapitel om hur DSM skapades, med en del oroande information om den (i varje fall den tidiga) ojämnheten i hur man satte diagnostiska kriteria.

The Seven Emotions – psychology and health in ancient China, Larre and Rochat de la Vallée, Monkey Press, 1996

The Treatment of PTSD with Chinese Medicine – an integrative approach, Chang et al., People´s Medical Publishing House, 2010.
Första boken om hur man behandlar PTSD med modaliteter inom kinesisk medicin, med jämförelser med behandlingar inom västerländsk medicin. Skriven av Joe Chang som arbetar på Fort Bliss Restoration & Resilience Center William Beaumont Army Medical Center, US, Wang wei Dong som är överläkare och professor på Department of TCM psychology, Guang´anmen Hospital of China Academy of Chinese Medical Sciences i Beijing, China och Jiang Yong is Associate professor i kinesisk medicin, Chengdu University of TCM, Chengdu, China.
Intressant nog så inkluderar boken också fallstudier av PTSD-behandlingar på kinesiska sjukhus efter jordbävningen i Sichuan 2006.

The Yellow Emperor´s Canon of Internal Medicine, Chinese-English edition, Wu och Wu, China Science and Technology Press, 1997

Understanding post-traumatic stress – a psychosocial perspective on PTSD and treatment, Joseph et al, Wiley, 1997


Daniel Skyle © 2012. Copyrightat material.